Jag är sjuk. Sjukare än jag kan minnas nånsin. Det är såklart en överdrift för jag har ju haft influensa förut. Men just nu känns detta tillstånd som sjukast.
Den första veckan befann jag mig i ett annorlunda och overkligt feberlandskap. Drömmar utan tid, rum och handling. Bara ett pulserande brus av strukturer, ljus och mörker. Verkligheten försvann bort och jag slukades villigt av denna andra värld.
Obegripligt och mycket lockande.
Nu har jag återvänt. Jag ligger här mitt i den grådaskiga vardagen och hostar lungorna ut och in. Endast sonen lyser upp mina dagar. Inget smakar gott och jag har tappat kilon jag gärna haft kvar. Som ett stålbad där jag skrubbats ren på insidan.
Min hjärna är blank. Jag har glömt meningen med allt. Vad var det jag gjorde som var så viktigt? Jag minns inte.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar