Själv upptäckte jag till min förvåning hur beroendeframkallande
trädgårdsmaskiner kan vara. Det har varit full aktivitet i sommarhusets vildvuxna trädgård. Sonen och jag trimmar och klipper oss utmattade. Till och med den smala remsan gräs på utsidan av syrenbuskarna, ut mot vägen, fick sig en ordentlig rakning.
Och kanske drar jag långsökta slutsatser nu men visst var det ovanligt många grannar som hälsade glatt när de gick förbi. Som om att jag genom det idoga och frenetiska trädgårdsarbetet visar mig normal.
Jag har rättat in mig i ledet.
Men på baksidan av huset, där ingen ser, låter jag gräset växa högt och vilt och precis som det vill. Där ska jag vila i sommar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar