Jag insåg nyss att det passerat flera sekunder utan att jag tänkt på sonen som är hos sin pappa. Som om han inte fanns. Men han finns ju även om jag inte tänker på honom. Märkligt att han existerar helt oberoende av mig.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar